(Text     56)  90-11-05  14.58 /22/ Tobias Hellsten <258>     *
Mottagare : Kampsporter
Kommentar till 47 av Karl Svensson
rende : Budo
-------------

Budo - ett gammalt japanskt begrepp. Ordet betyder "Kampens vg" och 
budo r en av de mnga vgarna till Zen, som alla buddhister strvar 
efter.
Ordet bestr av tv tecken. Bu - som betyder just kamp (Och i Kampens
mvg avser detta inte bara strid mot sina yttre fiender, utan ocks 
kampen mot sig sjlv. Man strvar efter inre mental harmoni)
och Do - som oftast i detta sammanhang verstts med "vg", ordet r
slkt med kinesiskans "Tao" och mnga yrken och konstarter i japan
betraktas som Do; vgen till Zen.

Under det senaste seklet har vstvrlden brjat intressera sig fr Budo,
men d Budoarterna importerats till vst har man frlorat mycket av den
gamla filosofin p vgen. I japan var Budo ett stt att leva, i vst r
Budoarterna oftast inte mer n sporter.


(Det hr var den frsta lilla texten... Nu fljer ngra andra om de olika
arterna, om ingen stoppar mig innan jag hinner gra en ASCII-send...) 


(Text     57)  90-11-05  17.41 /56/ Tobias Hellsten <258>
rende : Ju-Jutsu
-----------------
Ju-j0utsu (Uttalas Ju-jitsu) r sammansatt av tecknen Ju, som betyder mjuk
eller smidig, och jutsu (uttalas 'Jitsu' nr det har en frstavelse) som
betyder teknik eller konst.
Ju-jutsu anses vara den ldsta av Budoarterna, och ursprunget till alla
de andra. Svl Ju-jutsu som de flesta andra Budoarter har stark anknytning
till japan, men Ju-jutsuns historia brjar faktiskt i Kina.
Dr levde och lrde under 500-t e.kr. en munk vid namn Boddhidharma (eller
Daruma, som han kallas p japanska), en zen-lrans profet.
Boddhidharma sjlv kom frn brjan frn Indien, och tillsammans med ngra
andra buddhistmunkar vandrade han till Kina fr att sprida sin lra.
Munkarna var enligt sin religion frbjudna att bra vapen, och frsvarslsa
som de var blev de ofta verfallna av strtrvare.
Under sin vandring kom Boddhidharma till ett kloster i Honan provinsen.
I detta kloster, Shaolin-szu, utvecklade han en stridskonst, ett sjlv-
frsvarssystem som gick ut p att, utan vapen, med minsta mjliga styrka
och med strsta mjliga snabbhet, smidighet och list utnyttja motstndarens
egen kraft fr att besegra honom.
I slutet av 1100-talet spreds, tillsammans med zen-lran, ju-jutsun till
japan och dr blev den samurajernas filosofi och vg till zen.

Ju-jutsun r idag, nr det gller tekniker, den mest omfattande av Budo-
arterna. Teknikerna omfattar svl slag och sparkar som kast och fast-
hllningar. I sverige finns idag mnga serisa Ju-jutsu klubbar, som alla
r med i Svenska Budo-frbundet. I dessa klubbar r teknikerna anpassade
enl. svensk lag, och man fredrar tekniker som ger fullstndig kontroll
ver motstndaren utan att vara direkt livsfarliga. I vissa avarter, som
t.ex. den s.k. "Tyska ju-jutsun" r filosofin "Attackera tills motstndaren
inte rr sig" och nstan alla tekniker avslutas med ett slag mot tinningen.
I ju-jutsu frekommer ven tvlingar. I vissa lnder praktiserar man s.k.
"semi-kontakt" vilket innebr att man fr trffa motstndaren, men inte
anvnda sig av de farligaste teknikerna. I det svenska tvlingssystemet
markerar man slag och sparkar och om man trffar sin motstndare blir man
diskvalificerad. 36m1m
Ju-jutsutrningen innehller moment av hrd fysisk trning. Man trnar upp
svl styrka och uthllighet som smidighet, och man strvar efter att vara
s allsidig som mjligt (till skilnad frn mnga andra sporter dr fr-
slitningsskador r vanliga p.g.a. ensidig trning och aktivitet).
Till den obligatoriska utrustningen hr endast en Gi (trningsdrkt som
bestr av ett par vita byxor och en vit omlott-trja) och suspensoir/
brstskydd. S omkostnaderna r inte srskilt hga.
Det kan ibland ven vara lmpligt att infrskaffa arm- och benskydd, annars
fr du ltt blslagna armar och ben nr frsvararen blockerar dina slag
och sparkar.
Graderingssystemet r typiskt vsterlndskt med mnga olika frger p
bltena (I den ursprungliga formen anvnde man sig bara av vitt och svart).
En nybrjare har graden 6:e Kyu, vitt blte och man gr sedan nedt via
gult, orange, grnt och bltt blte till den hgsta elevgraden; 1:a Kyu,
d man fr bra brunt blte. Drefter r det dags fr det svarta bltet,
som visar att man behrskar alla tekniker. Hur lng tid det tar att uppn
1:a Dan, som r den frsta svartbltesgraden, r helt individuellt, men
man brukar rkna med en minimitid p fem r. 36m1m
Normalt fr man inte brja tvla, annat n inom klubben, frrn man uppntt
2:a Kyu/Bltt blte. 




(Text     58)  90-11-05  17.43 /36/ Tobias Hellsten <258>
rende : Karate
---------------
Karate (Eller Karate-do) bestr av orden Kara, som betyder tom, och te, som
betyder hand. (Karate-do = Den tomma handens vg).
Karate r den mest knda av Budoarterna, fr att inte sga den mest knda.
Att karate har ftt s dligt rykte beror frmst p gemene mans ofrmga
att skilja den serisa karaten frn avarter som Kick-boxning och sdant
som visas i amerikanska vldsfilmer.

Efter Bodhidharmas (Se texten om Ju-Jutsu) dd spreds hans elever, och
lran han utvecklat hll p att falla i glmska. Endast ett ftal mstare
frskte hlla lran vid liv. En av dessa mstare var Chuen Yuan, och p
1200-talet skte han sig, tillsammans med tv andra mstare, till det gamla
Shaolin-templet. Hr utvekclades en kampkonst som kallades Chuan-fa (Kung-
Fu) och r en kampform nra beslktad med karate. Den verkliga karaten
utvecklades emellertid p n Okinawa, mellan Kina och Japan. Hr utveck-
lades de frsta egentliga karatestilarna; Shurite, Nahate och Tomarite.
Alla vra moderna karatestilar kan hrledas frn ngon av dessa.

I Karate ingr inga kast. Man anvnder sig bara av sparkar och slag.
Trningen r oftast uppdelad i fem punkter:
1. Taiso -  Hrd fysisk trning i form av kraftig gymnastik.
2. Kihon - Grundtrning i karatetekniker.
3. Kumite - vningar med partner eller sparring.
4. Kata - Klassiska mnstervningar.
5. Zazen - Meditation (ofta ca. 15-30 min.)
ven i karate frekommer tvlingar, och man fr pong fr att markera slag 36m1m
och sparkar i rtt gonblick.
Mindre nogrknade klubbar anordnar ven tvlingar med semi- eller full- 36m1m
kontakt.
Utrustningen r densamma som i Ju-Jutsu: Gi och skydd. (Om man vill kan man
s smningom ven skaffa en "Makivara" eller ngt. annat trningsredskap)
Graderingssystemet skiljer sig frn stil till stil, men vanligast r tio
Kyu (elev-) grader och tio Dan (lrar/mstar-) grader.
Det brukar ta mellan 3 och 6 r att uppn den frsta Dangraden (Svart blte)


(Text     59)  90-11-05  17.44 /22/ Tobias Hellsten <258>
rende : Judo
-------------
Judo - Den mjuka vgen.gg
Judo r en ren tvlingsidrott som utvecklats ur den gamla ju-jutsun.
Att ge judo suffixet "do" r egentligen helt fel, eftersom den i vst
har utvecklats i rent tvlingssyfte, och inget av den gamla zen-filosofin
finns kvar i dagens judoklubbar. 36m1m
Judo r nstan raka motsatsen till Karate, d man i judo inte praktiserar
ngra som helst slag eller sparkar, bara kast och nedlggningstekniker.
Eftersom judo r avsett att tvla i har urvalet tekniker reducerats till
de som lmpar sig bst i de speciella tvlingsfrhllandena och muskel-
styrkan har terigen ftt en kad betydelse. Drfr kan judon lmpa sig
vl fr de som vill f tillflle till hrd fysisk trning fr sin kropp,
men de som frmst r ute efter att lra sig ett vl fungerande sjlvfrsvar
br vervga att vlja en annan Budoart.
Till den obligatoriska utrustningen hr endast en Gi, och graderings-
systemet liknar det i Ju-jutsu.
Eftersom man har sllat bort de farligaste teknikerna tillts ven barn
under 14 r att trna Judo (I vriga Budoarter brukar det finnas trnings-
grupper fr barn dr man endast trnar upp sin smidighet och de grund-
lggande ofarliga teknikerna). 


(Text     60)  90-11-05  17.48 /20/ Tobias Hellsten <258>
rende : Kendo
--------------
Kendo - Svrdets vg. Detta r en japansk form av fktning, dr man
anvnder sig av samurajernas gamla svrdstekniker. Det japanska samuraj-
svrdet, katana, r ersatt av ett trsvrd, bokken, men i trningen kan
ven Iaido ing, d man lr sig hantera det riktiga svrdet.

Kendo utvades frn brjan av unga samurajlrlingar som nnu inte blivit
frrade sina Dai-sho, som betyder "Lng-kort" och syftar p det lnga
svrdet, katana, som brs instucket i bltet vid sidan och r avsett att
anvndas i strid, och det korta, wakizashi, som brs i bltet framtill och
r avsett fr seppuko (det rituella sjlvmordet, vanligtvis genom tekniken
"harakiri") och i ndfall ven strid.

Kendo r den budoart som kan bli mest pfrestande fr ekonomin.
Dels p.g.a. den dyra utrustningen, som bestr av en gi, en speciell
rustning och ett bokken. Dels p.g.a. att intresset ofta tvingar kendo-
utvaren att samla p sig en uppsttning riktiga samurajsvrd och andra
samurajprylar.


(Text     61)  90-11-05  17.49 /38/ Tobias Hellsten <258>
rende : Nnjutsu
-----------------
Ninja tillhrde de utsttta, eta, i det japanska klassamhllet.
Officiellt ansgs de inte ens existera.
Eftersom dessa personer inte tillhrde samhllet hade de heller ingen ra,
och kunde drfr (och var tvugna, fr att verleva) gra saker som fr en
vanlig japan skulle vara s frnedrande att han inte skulle orka leva.
Till dessa verksamheter hrde bl.a. lnnmord, och ninjas blev ofta lejda 
av de rika, styrande i samhllet, fr att undanrja fiender.
Ninjaklanerna utvecklade drfr olika, mycket fruktade, stridstekniker och 
de spred skrck ver hela japan som "de osynliga mrdarna".
Nin-jutsu r ett sammanfattande namn p dessa tekniker, och denna art
utvas idag av entusiastiska personer med specialintresse fr denna
klass och deras tekniker.

I trningen anvnder man sig ofta av Han-bo, en stav av rdek, och i vrigt
trnar man de traditionella ninjutsu teknikerna.
Utrustningen kan bli dyr. Man behver en svart ninja-gi och Tabi, ett slags
stvlar. Och till detta kommer en mngd vapen som den entusiastiske nin-
jutsuka'n s smningom skaffar sig;
Han-Bo   -Det grundlggande vapnet inom Ninjutsutrning, en 90cm lng stav
          av rdek.
Ninja-to -Det traditionella ninjasvrdet, ca.95 cm lngt. Till skilnad frn
          Katana och Wakizashi r Ninjato helt rakt, detta fr att skidan
          skall kunna anvndas som blsrr.
Tessen   -En solfjder, ursprungligen tillverkad i bladmetall med skarp-
          slipad kant. Detta var ett diskret vapen som kunde bras i stder
          dr vanliga personer oftast inte fick bra vapen.
Shuriken -"Kaststjrnor".
Nunchaku -Benmns ofta i media helt felaktigt som "karatepinnar", bestr av
          tv eller tre stavar av tr eller metall med kedja mellan.
          Detta vapen var ursprungligen ett jordbruksredskap.
Sai & Jitte-Vapen avsedda att parera svrdsattacker med.
I Ninjutsu finns en mngd olika graderingssystem. Det vanligaste, och
ursprungliga, omfattar sex Kyugrader, dr den lgsta graden knnetecknas av
det vita bltet, och de vriga av ett grnt. Drefter fljer 10 Dan-grader
(Svart blte).

(Text     62)  90-11-05  17.52 /45/ Tobias Hellsten <258>
rende : Aikido
---------------
Aikido brukar oftast versttas med "Den universella kraftens vg",
Ai betyder harmoni. Ki r ett ord som ofta verstts med kraft, naturkraft
eller vital nervenergi, egentligen gr det inte att verstta ordet "Ki"
s enkelt, att frklara ordets innebrd skulle ta upp flera sidor med text.

Aikido r den yngsda av Budoarterna, och den grundades av Morihei Ueshiba,
som behrskade mnga olika japanska stridskonster och var knd som en av
de skickligaste och kraftigaste krigarna i japan i brjan av 1900-talet.
Ueshiba var ven hngiven utforskare av det mnskliga sinnet, och han 
funderade mycket ver stridskonsternas yttersta syfte.
Ueshiba ogillade det faktum att skickliga utvare hade som enda ml att bli
skickligare n andra, och samla ra och bermmelse. Han sg en ndls ond
cirkel dr dagens vinnare alltid var dmd att vara morgondagens frlorare.
Vad Ueshiba ville ha var en stridskonst vars syfte var att skydda varje 
levande varelses rtt att vxa och utvecklas utan att hindras eller stras. 
Med detta i tanken utvecklade han en stridskonst helt utan anfallstekniker. 

Det grundlggande i Aikidons filosofi r harmoni. Man var sig att knna 
harmoni med svl sig sjlv som sina medmnniskor, och hela universum.
Knnetecknande r att alla tekniker utfrs med ppna hnder, fr att ut-
trycka ppenhet och vlvilja (en knuten hand frknippas oftast med aggre-
sioner och att personen i frga r beredd att sl sin motstndare).
Ueshibas filosofi var att alltid i frsta hand lita p andra, och om
personen man mter har mindre dla avsikter skulle man kunna lita p sina
frsvarstekniker. Dessa gr alltid ut p att vnda och utnyttja mot-
stndarens egen kraft. Ju hrdare anfall desto hrdare fall. Tanken med
detta var att anfallaren till slut skulle inse att vld inte lnar sig.

Eftersom Aikido inte omfattar ngra anfallstekniker gr det inte att tvla
i denna Budoart, s om du r en tvlingsmnniska och ditt ml r att f
tvla i en Budoart ska du vlja en annan "vg".
Dremot brjar uppvisningar i Aikido bli populrt. De harmoniska rrel-
serna, ofta i form av stora cirklar, gr att Aikido r fashinerande och
vackert att titta p.
I de hgre graderna ingr ven trning med Jo (Trstav) och Bokken.
Till utrustningen hr till en brjan endast en Gi.
Nr man uppntt 3:e Kyu fr man ven bra Hakama (Den karakteristiska
svarta "byxkjolen"). Vid denna tid kan det ocks vara lmpligt att kpa
en egen Jo. Graderna i takemusu (traditionell) Aiki r; Nybrjare, 6:e till
1:a Kyu, och tio Dan-grader. Alla Kyu-grader har vitt blte, och Dan-
graderna har svart. Att uppn 3:e Kyu tar ca. 1.5 r, och att uppn den
frsta Dan-graden brukar ta ungefr 4-5 r.


(Text     63)  90-11-05  17.53 /12/ Tobias Hellsten <258>
rende : ...
------------
Det var den sista... Det finns frsts fler kampsporter o.dyl. och ett antal
grenar av de redan nmnda, men de hr r de vanligaste japanska budoarterna.

(Jag hoppas att ingen tycker att jag har skrivit ngt. felaktigt om hans "vg",
det som nmns i de fregende texterna r vad som gller rent allmnt om
budoarterna, men stora skilnader kan frsts frekomma frn klubb till klubb
och frn stil till stil... Detta gller f.. nnu mer den tabell som
jag presenterar i nsta inlgg, s ta inte illa upp om du tycker att DIN
budoart har blivit felbedmd!) 


(Text     64)  90-11-05  17.57 /65/ Tobias Hellsten <258>
rende : mfrelsetabell
-------------------------
Denna tabell r sammanstlld av budoexperter som provat p olika budoarter
och sedan tillsammans diskuterat och vrderat de olika momenten i de olika
arterna. Man har betygsatt de olika momenten med en femgradig skala dr
'5' r det hgsta "betyget". Med hjlp av tabellen kan du se vilken art
som kan tnkas passa dig bst, beroende p dina egna ml och syften med
din trning.
                                                          *    *
                      Ju   Kara   Ken  Judo   Nin   Ai    Tai  Taekwondo
                     jutsu  te    do         jutsu  kido  Chi

Fysiskt uppbyggande
trning (styrka/ut-    4     4     3     5     3     2     1     4 
hllighet)

Fysisk harmonisk
trning (Balans/       4     4     3     4     4     5     5     3
smidighet/allm. fy-
siskt vlbefinnande)

Mental utveckling/
Inre harmoni/          2    2-4   2-4    1    3-4    5     5    1-3
Personlighetsut-
veckling

Japansk filosofi       2    2-4   2-4    1     4     4    (4)

Tvling                4    4(-5)  4     5     2     -     -     4

Sjlvfrsvar           5    3(-4)  2    2(-3)  4     5    1-2    3

Taisabaki              4     4     4     3     5     5     4     3
(Frflyttning)

Ukemi                  4     -     1     4     5     5           -
(Falltekniker)

Katame                 5     -     -     3     4     5           -
(Fasthllning)

Atemi                  4     5     2     -     3     -(-1)       5
(Slag/sparkar)

Nage                   5     -     1     4     4     5           -
(Kast)

Jo-jutsu               -     -(-2) 5     -     4    2-4          -
(trstav/Bokken)

vriga vapen           -(-2) -(-2) -     -     5     -           -

Anatomi                1     2     -     -     2     2     2     -

Vanlighet i sverige    4     5     2     4     2     3     1     2

*Tai-Chi och Tae-kwon-do brukar inte rknas som Budoarter, men har vissa
 likheter och finns drfr med i denna tabell.
 Frrutom dessa arter finns en del mer sllsynta arter.
 ven Kyudo, japanskt bgskytte, brukar rknas till Budoarterna, men
 skiljer sig s mycket frn de vriga att det hr har uteslutits.
 Betyg inom parentes gller i sllsynta fall.
 Tabellen gr inga ansprk p att vara ultimativt korrekt. Trningen
 skiljer sig ofta mycket inom samma art frn klubb till klubb.
