 
     NATURLRA
 
     Skriven  fr  och  tillgnad  ingenjrer och andra som genom 
     sitt idoga arbete med  naturvrden  aldrig  hinner  komma  i 
     kontakt med naturen.  
 
     Naturen.
 
     Naturen   r  det  som  betecknas  med  grn  frg  p  alla 
     plankartor.  Den r ocks grn i  verkligheten,  vilket  man 
     kan  se  om  man  tittar  ut  genom  sitt  fnster  eller p 
     frgfotografier.  P vintern r  naturen  vit,  vilket  dock 
     inte br franleda ngon ndring p kartorna.  

     Naturen bestr av mark, vatten, luft och PLM-produkter.  Den 
     kan anvndas som underlag fr  parkeringshus,  krnkraftverk 
     eller  samhllen.  Dr  naturen  inte anvnds till ngonting 
     kallas den grnomrde.  Ur  naturen  fr  vi  vissa  rvaror 
     ssom  mat,  massaved  och  makadam.  I  de  hl  som drvid 
     uppstr lgger vi t ex  gamla  jrnsngar,  potatisskal  och 
     bildck.  Detta kallas kretslopp i naturen.  
 
     I naturen finns lappar, capingturister och djur.  Djur r en 
     sorts  komplicrade  kvicksilverfreningar  som  i vissa fall 
     fortfarande har rrelsefrmga.  De lever  av  att  ta  upp 
     varandra.  En  del  djur kan flyga.  r de sm,  behver man 
     inte by sig om vad de heter,  det r bara att spraya.  r de 
     strre kallas de fglar, och mot dem har nnu inget effektvt 
     spraymedel  framstllts,  utan bara lngsamt verkande medel.  
     Fglarna  frekommer  frmst  i  motorer   p   jetplan,   i 
     tjockoljeblten  samt  i  sm drivor nedanfr kraftlddningar 
     och fyrtorn.  Broilern r den enda fgel som inte kan flyga.  
 
     I naturen finns ocks sm grna djur om inte rr p sig.  De 
     kallas  vxter.  Till  vxterna  hr  bland  annat  julgran, 
     pelargon och h.  (Varning fr frvxlingar:  sm grna djur 
     som inte rr p sig kan cks  vara  frgiftade  grnfinkar).  
     Stora  vxter  kallas  trd.  Av  dem  fr  vi  grillkol och 
     plywood.  Str mer n fem trd p en liten  yta  kallas  det 
     skog.  I skogen gr man vilse.  I skogen finns ven varg och 
     bjrn.  Bjrnen  r  ett  lmskt  djur som alltid verfaller 
     frvarslsa jgare. Vargen finns inte.  
 
     Marken.
 
     Marken kallas det som  naturen  str  p.  Marken  kan  vara 
     olika  hrd.  r  den stenhrd kallas den mycket riktigt fr 
     sten,  r den mycket mjuk kallas den vatten.  Oftast  bestr 
     den dock av jord. I jorden finns olja och gas som kommit dit 
     frn lckande cisterner och ledningar.  Oljan pumpar man upp 
     och  hller tillbaka i cisternerna igen.  Jmfr kretsloppet 
     ovan.  
 
     I versta delen av marken sticker vxterna ner ena ndan och 
     suger upp en massa vatten som annars skulle kunna komma till 
     nytta.  Det  vatten  som  inte  vxterna  kommer  t  kallas 
     grundvatten.  Grundvatten r en DDT-lsning.  
 
 
        
        
     P marken finns vidare motorvgar och rullstenssar.  Varfr 
     de senare kallas s r en gta d de inte alls r ngra sar 
     utan tvrtom en rad gropar, s k grustag.  Kring motorvgarna 
     flockas   av   ngon   anledning   blyhaltiga   vxter   och 
     hrselskadade  bnder.  P marken finns ven skog.  I skogen 
     finns burkar och flaskor i stora mngder.  Detta tjnar dels 
     ett dekorationssyfte,  dels ger det  marken  ett  vrdefullt 
     mineraltillskott.  
 
     Vattnet.
 
     Vattnet  r  en  lddrande  grbrun  vtska som frekommer i 
     naturen i flera former. Det kan finnas som regn, sn, dimma, 
     sjar,  floder,  ar och hav samt p  Sergels  Torg  stundom 
     under  beteckningen  Brnnvin.  Vi anvnder vattnet till att 
     dricka och bada i.  nskvrt vore att  vi  slutade  upp  med 
     denna ovana eftersom vattnet snart r slut.  
 
     Vattnet i form av regn bestr av salt- och svvelsyra.  Detta 
     beror   p   att   vattnet  pverkas  av  luftens  naturliga 
     sammansttning.  Dessa vtskor underlttar genom sitt  idoga 
     arbete  framtida  rivning  av kyrkor och andra stenbyggnader 
     samt jrnkonstuktioner.  Det hller ven pH-vrdet  i  sjar 
     p  en tillrckligt lg niv fr att inte fiskarna skall bli 
     aggresiva.  Fiskar r en slags oftast dda djur som leveri i 
     vattnet.  Finns det fr mycket fisk ngonstans mste man  ta 
     till rotenol.  
 
     Vattendrag    som    oturligt    rinner    fram   just   dr 
     avloppsledningar mynnar ut  blir  ofta  berikade  med  flera 
     sllsynta  kemikalier.  En  av  de  popuraste  kemikalierna 
     heter fosfat.  Det r en HELT ofalig kemikalie som mjliggr 
     skumbad i det fria.  Dessutom stter den fart  p  den  sla 
     naturen.  Sjar,  som  annars skulle behvt tusen r fr att 
     vxa igen,  klarar det p tre r med hjlp av fosfat.  Detta 
     r en form av strukturrationalisering.  

