Ŀ
                  Allmn Trafikkunskap fr den oerfarne                   
                                                                          
                                  eller                                   
                                                                          
  Allt du velat veta om bilkrning som du varit fr mesig fr att testa   

             Ett arbete av Johan Alklint & Andreas Birgerson
                (C) 1991 Johan Alklint & Andreas Birgerson  
             ͼ


Att komma igng.

Vi brjar med att lra oss den mest elementra egenskapen hos en bil, att 
komma igng. Fr att eleven inte skall bli nervs och av den anledningen f 
inlrnings-svrigheter lter vi till en brjan lraren vnta utanfr bilen. 
Eleven stter sig tillrtta i framstet, lutar det en aning bakt och 
justerar in back- och sidospeglarna s att han fr en total verblick ver 
trottoaren och de eventuella flickor som kan tnkas befinna sig dr. 
Drefter stnges bildrren, och nu r det dags att stlla in bilrutorna. De 
flesta moderna bilar har s kallade elektriska fnsterhissar, och om s r 
fallet tryck p nedt-knappen fr alla bilens vindrutor, och tryck drefter 
in knappen "lock", som innebr att eventuella medpassagerare frntas 
mjligheten att hissa upp rutorna igen. Om det blir kallt kan man stta p 
flkten, som terfinnes mitt fram i bilen. Rakt under flkten finns bilens 
stereoanlggning, skruva p den och stt i ett band med Jerry Lee Lewis - 
Great Balls of Fire. Om flkten r p fr man skruva upp en aning extra fr 
att det skall hras ut nd.

Om du inte redan gjort det, r det dags att starta bilen nu. Det r inte 
jttebra om bilen ligger i vxel nr du vrider om nyckeln, men det r kul 
att prova hur det knns. Starta bilen ett par gnger med vxeln i, och 
prova grna som frdjupning med olika vxlar i. Sedan r det dags att stta 
p sig solglasgonen. De ligger i handskfacket, som befinner sig lngst 
fram till hger i bilen, och p fodralet str det Ray-Ban. Nu r det dags 
att kra. Lgg i ettans vxel, men behll kopplingen nertryckt. Gasa 
drefter upp bilen i 6-7000 varv, slpp handbromsen, och ltta sakta p 
vnsterfotens tryck p kopplingen. Huj vad det gr. Nr motorn brjar lta 
som en grn Vaz Lada 59'a med trasig ljuddmpare r det dags att vxla. Om 
det gr fort lgger du i en hgre vxel, och om det gr sakta skall du 
lgga i en lgre, samt trampa p gaspedalen. Placera vnsterarmbgen ut 
genom rutan och behll hgerhanden p vxelspaken. Glm inte ska av 
omgivningen genom bde rutor och backspeglar, efter sta flickor som vill 
ha lift.

Mitt framfr dig finns ett lustigt runt freml. Det kallas ratt. Ta tag i 
ratt och vrid p det som klockan gr, fast fortare. Det skriker till lite, 
och vips ndrar bilen riktning. Prova att vrida t bda hllen. Ibland kan 
det finnas andra bilar i vgen nr du vrider p ratt, och om s r fallet 
skall du leta efter en liten spak till vnster bakom ratt. Om du drar den 
nert brjar det blinka sm lustiga lampor utanp bilen, och den andre 
fraren blir s distraherad att hon kr av vgen. Om hon inte kr av vgen 
r det en han som kr bilen, och i s fall fr du ge honom en liten knuff 
s att han frstr att du vill fram. Ibland nr man har gett ngon en 
knuff, eller just trampat p gasen kommer det en massa skojiga svart-vita 
bilar med kulrta lyktor som blinkar p taket, och vill kra frbi dig. I 
ett snt hr fall gller det att visa vem som r den mest aggressive 
fraren, och det vet vi ju alla vem det r...

Den frsta handbromssladden.

Det gller att hitta en lmplig plats med mycket folk. Helst framfr 
matsalsdrren till ett lderdomshem men det kan vara svrt att hitta nr 
man kr fort. En svng p en vg kan gott duga, se bara till att 
trottoarkanterna inte r fr hga.

Om du inte redan gjort det, hissa ner fnsterrutorna s att du kan lukta p 
det goda gummit. Egentligen finns det tv varianter av handbromssladd, den 
medvetna och den omedvetna. Vi brjar med den medvetna: Du kommer i rtt 
mesig hastighet fram till svngen, inte riktigt s mesig hastighet som om 
du skulle svnga, men nstan. Redan innan svngen vrider du lite p 
rattmuffen s att du r inne ver halva motgende krbanan, nr du r 
ungefr 1/3 inne i svngen knycker du till lite p ratten t det hllet som 
svngen r och rycker upp handbromsen nstan s lngt det gr. Hu vad det 
lter.

Efter detta mste man ibland, om sladden och vinklarna inte var helt 
perfekta, rta upp bilen. Hur man gr det berttar vi inte hr, utan du kan 
ju frga din bilskolelrare kanske.

Nu glmde vi nstan bort den ofrivilliga handbromssladden. Den frekommer, 
underligt nog, bara nr man har passagerare i framstet som r av 
kvinnligt, ngot ldre kn. Oftast r det lttast att ignorera och bara 
jobba emot med gaspedalen, men annars kan man investera i en s kallad 
katapultstol. Mer information om katapultstolar hittar du i vr text om hur 
man blir jetpilot p tv dagar.

Hur man fickparkerar.

Det hr med fickparkering har alltid oroat krskole-elever, och ven
lrare, och vi vill drfr betona att det inte alls r s farligt som det 
verkar.

Vi brjar med en enkel riskanalys. Eftersom du som elev varken ger 
fordonet eller de bda andra fordonen du skall parkera mellan, och ej 
heller rr om den gamla tantens rollator kan vi snabbt konstatera att den 
enda risken som ingr i detta momentet r att du gr bort dig infr dina 
kompisar genom att parkera bilen p ett mesigt stt, s kallad 
flickparkering.

Det frsta man mste tnka p om man vill undvika ett snrpligt slut p en 
bra ktur r, frutom att man har fnsterna nere och stereon p, att man 
inte r en bra frare bara fr att man vljer den strsta luckan p 
parkeringen att stlla bilen i. Tvrtom. Vem som helst skulle ju klara av 
att parkera bilen dr. Nej, fr att verkligen visa hur skicklig man r som 
frare gller det att vlja den absolut minsta fickan, frslagsvis den dr 
Fiat 123'an tidigare var parkerad, och drefter styra i ca 90 graders 
vinkel rakt mot fickan. Ibland kan detta vara svrt eftersom man ju d 
mste kra tvrs ver bde sin egen och den mtande trafikens krbana, men 
det r d du tar fram ditt trumfess, vnings- krningsskylten, och tvingar 
de andra bilisterna till att ha frutseende med dig. Nvl, sikta en aning 
till vnster om mitten i luckan, lt motorn jobba upp bilen i ungefr 50 
knyck, och nr du befinner dig cirka 8 meter frn luckan vrider du hastigt 
ratt t vnster och drar i handbromsen.

Nu brjar hela bilen skaka lite, och krnger s smningom runt och glider 
in i luckan. Ibland kan det ta ett par bilar innan man fr in den rtta 
knslan, men de flesta krskolorna har ju nd ett par stycken, s det r 
inget att fsta sig vid.


Att kra om en annan vningskrningsbil.

Att kra om en annan vningsbil, redan vid ett tidigt stadium r ett fint 
stt att hvda sig, och visa hur skicklig bilist man r, och vi kommer 
grundligt att redogra fr det hr momentets alla skeden och manvrar. Om 
man nskar kra om en vningsbilist (och detta gller ven er som inte 
sjlva kr vningsbil) r det viktigaste inte sjlva omkrningen, utan 
kroppssprket som hr till (vi kommer att mer ingende studera 
kroppssprket i nsta kapitel), och till en brjan kan det vara enklast att 
ha en medpassagerare med i bilen. Omkrningen gr till s att man till en 
brjan genomfr en helt vanlig omkrning fast med det undantaget att man 
skruvar upp stereon lite extra, har hgerrutan helt nerrullad, och mitt i 
omkrningsfasen lter man bilen ligga helt och hllet jmsides med det 
andra fordonet. Fr frarens del gller nu att signal- hornet skall 
utnyttjas till sin fulla kapacitet, under det att passageraren i det hgra 
framstet rcker finger genom rutan. Drefter kan fraren ter trycka gasen 
i botten och susa frbi vningsbilisten. Ibland resulterar signaleringen 
och fingerrckningen i att den andre bilisten inser sin underlgsenhet och 
kr av vgen. Varfr han vljer ett dike istllet fr en avtagsvg frsker 
vi svara p i ett senare kapitel om den omogne fraren, positiv 
varseblivning och sndagsbilister.

Den erfarna frarens kroppssprk.

Att krama varandra i trafiken har alltid varit svrt, framfrallt p grund 
av de motstridiga knslor tv rivaliserande bilister ofta hyser mot 
varandra. Mnga bilister, ja ovnner till mig frresten, tycker att det 
drfr viktigt att kunna avreagera sig p ett kreativt och krockskert 
stt.

Det absolut vanligaste r ju fingret (I hate it when it does that) och 
detta vcker ju mnga knslor till liv. Fingret kan anvndas fr att 
uttrycka hat, sikter om den andra frarens hjrnkapacitet (fr detta 
ndaml r dock en annan gest, den s kallade huvudskruven, vanligare). 
Fingret kan ocks anvndas som en slags segersymbol vid fula omkrningar 
och ven mot manliga liftare d man nekar dem lift. Anvnds ofta mot 
polisbilar, fartkontroller, vgblockeringar och annan brte p vgen typ 
renar, hundar och skurkringar frn turkiet.

En annan vanlig situation r om man hamnar i en korsning och tv kommer 
frn olika hll samtidigt. Man frsker d initiera en diskussion om 
huruvida hgerregeln eller vnsterregeln gller i korsningen. OBS att om 
motparten r busschauffr vid Linjebuss AB i Lund s gller alltid "Strst 
kr frst" - regeln. Tecknena fr hger och vnstertrafik varierar kraftigt 
mellan personligheterna och beror ofta p hur mnga hstar man har under 
huven. Exempelvis kan man, om man inte har s mnga cylindrar gra en liten 
vnlig gest med handen utstrckt i riktning mot den andra bilen dr man 
viftar vnster-hger fr att visa att den andra fr lov att kra. Om man 
har mnga cylindrar s hjer man hger arm, knyter nven och pekar rakt 
fram utan att titta p den andre fraren, vartefter man rivstartar. Mer om 
rivstart i senare kapitel.

Observeras br ju, att om fraren av det andra fordonet r kvinna mellan 
17 och 25 s har hon frkrsrtt frutsatt att det inte r rd vecka. Mer 
om detta i kapitlet om att underlta att lmna fretrde.

Till gester och annan signalering bilister emellan tycker jag tutan hr. 
Man br ha ett kraftigt signalhorn, grna takmonterat som en slags 
fallos-symbol. Signalhornet anvnds vid jakt, och fr att undvika att lmna 
fretrde. Man kan ocks anvnda signalhornet fr att vcka uppmrksamhet 
om bilradion blivit stulen.

Vad du packar i din srskilda bilkar-vska.

Du br alltid ha med dig ett antal otextade skyltar modell stor. Om du ker 
frbi en fartkontroll kan du alltid vnda, ka tillbaka 500m - 1km och 
stta skylten s att alla tydligt ser att det r frga om radarvervakning 
eller liknande. Oftast rcker en kort text typ "OBS! Snutkontroll" eller 
liknande. Skylten br vara i fluoroscerande frg med svart text s att den 
ltt syns. Tnk grna p att plasta in skylten om du har tid och rd.

Mycket, mycket viktigt i bilkarvskan r ocks den rutiga bilkepsen och 
pipan. Dessa bde objekt kan man dra stor nytta av de gnger polisen r ute 
och exempelvis jagar fartsyndare (ls: dig). Nr kte ngon i rutig bilkeps 
fast fr fortkrning sist, till exempel?

Vad du gr om du ker fast.

(Angende P-bter, se srskilt kapitel)

Face it, frr eller senare ker du dit, s det r lika bra att vara vl 
frberedd. Vad som n hnder, blneka. Detta r det allra viktigaste.

Om du riskerar att bli tagen fr rattonykterhet eller rattfylleri (du 
testar detta enkelt genom att frska stta i nyckeln i tndningslset. r 
du rattonykter s klarar du det men r du rattfull fr du be ngon om 
hjlp. Tipset r ju att lmna nyckeln i bilen om du bara skall utanfr 
bilen ett kort rende) i alla fall s om du riskerar detta och du blir 
stannad av polisen, se d till att omedelbart lsa alla fnster och drrar, 
plocka fram ett skepp (dvs en halva explorer) ur handskfacket och ta ngra 
rejla klunkar. Vgra att ppna innan 15 minuter har gtt. Efter det r det 
nmligen mycket svrt att sga om du var onykter redan innan du drack, ven 
med blodtest osv.

Vad gller hastighetsverskridelser s neka alltid, pst att polisens 
mtutrustning r felkalibrerad men att du enkelt kan fixa felet och att det 
inte var du som krde. Om mjligt innan polisen hinner fram, placera ngot 
freml p gaspedalen som tynger ned den och placera dig sjlv i bakstet 
och ltsas att du inte vet vem som krde men han hoppade ut i farten fr 
fem minuter sedan.

Nr polisman nr 2 (de r alltid minst 2 stycken d de tycker om att vara i 
verlge) gr bakom bilen fr att kontrollera registreringsskylten, sl p 
dimbakljuset s att du blndar honom.

Erknn aldrig ngonting och skriv aldrig under ngonting. Hvda att 
polismnnens skift hade slutat innan de tog dig, att de r utanfr sitt 
tilldelade bevakningsomrde samt att du r p vg hem efter att ha hlsat 
p deras dotter.

Om allt annat misslyckas, hvda att du r Jan Guillou som r ute fr att 
kontrollera om trafikpolisen skter sitt arbete, ta fram en kamrera ur 
bakstet, be att de stller upp bredvid sin tjnstebil medan du tar ett 
foto. Smra duktigt och bred p ordentligt.

Ett annat trick kan du utnyttja om det r din fdelsedag eller om det 
lackar mot jul och du fr d lite oavsiktligt leda in dem p detta om du 
skall kunna f dem att g p det. Ja, jag r pvg hem till min 
20-rsuppvaktning eller att du r pvg hem efter att ntligen blivit klar 
med julhandlandet eller frsk att p ngot stt f dem att tnka p de 
frmildrande omstndigheterna.


Att tnka p nr du parkerar olagligt.

Att parkera olagligt r inget att skmmas fr, det gr ju var och varannan 
bilist ngon gng. Dremot ser det inte bra ut infr polarna att f bter. 
Det hr med bter kan man lsa p ett flertal stt. Ett av dessa r att man 
sparar en gammal bteslapp och stter fast den mellan vindrutan och 
torkaren varje gng man felparkerar. De flesta lapplisorna r nmligen s 
frvirrade att de d tror att de redan satt en bteslapp p din bil, och 
bryr sig drfr inte om att kolla upp saken. Denna metod r emellertid en 
aning hazardartad, fr frr eller senare rkar man ut fr ngon riktigt 
nitisk p-vakt. Alternativ tv fr att slippa bter r att felparkera p de 
stllen dr lapp- lisorna aldrig fr fr sig att titta. Det kan vara mitt 
utanfr gatukontoret, eller inne p stortorget i stan. Om lapplisorna 
upptcker dig dr tror de att du har tillstnd, och bryr sig inte om att 
pejla lget.

Ett tredje smidigt stt r att innan man ger sig av p morgonen ringa till 
kommunens p-lisor (gatukontoret) och frga dem var de har ftt order att 
patrullera just den dagen. De r nmligen skyldiga att svara, och om de 
sedan patrullerar p ngot annat stlle begr de ju tjnstefel.

Fr att vara p den absolut skraste sidan rekommenderas i alla fallen att 
man stter p sin grn-vita vningskrningskylt bak p bilen, d brukar det 
mesta lsa sig, om n efter en del diskussioner.


Om olyckan r framme.


Val av fordon.


Extrautrustning till bilen.


Frd p enskild vg samt grusvg.


Hur man plockar upp en liftare.


Hur man plockar upp en lifterska.


Biltelefonen.


Vad de olika strecken och skyltarna betyder.


Regler vid chickenrace.


Vad vi tycker om automatvxlade bilar.

Illa.

Om att tanka, bensinkort osv.


Om att underlta att lmna fretrde.


Centrifugalkraften.


Hur du programmerar frddatorn.


Om det skulle frysa till.




